GeoSence
GeoSence-projektet (2021-2024) var det första i sitt slag att undersöka implementeringen av geofencing och dess påverkan ur ett holistiskt perspektiv, allt i nära samarbete med forskare och lokala planeringsmyndigheter.
Målet var att pröva, öka kunskapen om geofencing och ge vägledning i hur det kan implementeras för att förbättra trafiksäkerheten, öka transporteffektiviteten och minska miljöpåverkan i städer.
GeoSence-projektet är en del av en JPI Urban Europe-utlysning, ERA-NET Cofund Urban Accessibility and Connectivity, medfinansierad av Europeiska kommissionen (Grant N° 875022).
GeoSence resultat konferens
Titta på GeoSence slutkonferens och lyssna och lär när Göteborg, Stockholm och München delar med sig av sina erfarenheter och resultat.
Scrolla för att läsa mer om projektet och dess resultat!
Strategisk guide för implementering av urbana geofencinglösningar
Geofencing-rekommendationer i SUMPs och SULPs
Stockholm
Inom GeoSence har Stockholms stad undersökt hur ett nytt innovativt arbetssätt skulle kunna utvecklas för att kunna implementera geofencing och andra uppkopplade lösningar i sin dagliga trafikplanering och ledningsverksamhet. Detta har gjorts genom att kartlägga relevanta befintliga processer inklusive utförande och uppdateringar av lokala trafikregler, nätverksredigering. Samt att skapa nya rutiner och processer gällande datahantering (t.ex. delning, lagring, GDPR, datainmatning från sensorer) för alla transportsätt (varor, mikromobilitet, servicefordon), främst för geofencingstatistik men också riktlinjer för vad som behöver göras för att hantera datahantering av dynamisk och smart geofencing. Stockholm är den första demonstratören som fullt ut har antagit och integrerat de strategiska genomföranderiktlinjerna för geofencing.
Här kan du lyssna till när Anna Forsell, Stockholms stad och Anna Fjällman, RISE berättar om resultatet
I dokumentet nedan kan du läsa mer i detalj om hur de har testat geofencing i Stockholm, samt vilka slutsatser och lärdomar de har dragit från sitt arbete.
München
Många europeiska städer brottas med problem relaterade till elsparkcyklar, såsom felaktig parkering och osäker körning. München testade geofencing-teknologin för att hantera dessa utmaningar och förbättra säkerheten och allmänhetens acceptans. Staden utvärderade geofencing som ett verktyg för effektiv trafikplanering och -hantering, med huvudsyftet att förbättra vägtrafiksäkerheten för alla användare, särskilt gångtrafikanter, genom att minska felaktig parkering.
Tre olika fallstudier genomfördes för att utvärdera nya parkeringspolicys med hjälp av geofencing. Den första fokuserade på 43 dedikerade zoner i gamla stan, den andra på att optimera parkering i 30 befintliga zoner utanför detta område, och den tredje på ett nytt parkeringskoncept för Oktoberfest-evenemangen 2022 och 2023, med särskilda zoner och tidsbaserade restriktioner.
För att övervaka elsparkcyklarnas platser och fatta datadrivna beslut om mobilitetsbeteende och trafikpåverkan, etablerade Münchens mobilitetsavdelning en plattform för övervakning och dataanalys. Denna plattform kommunicerar också med fordon från olika mobilitetstjänsteleverantörer via digitala kanaler för att genomföra regler som parkering, förbud mot parkering och no-go-zoner för elsparkcyklar.
Projektet inkluderade användar- och intressentundersökningar för att utvärdera effekterna och acceptansen av geofencing, samt strategier för datahantering och trafikstyrning med geofencing. Integritetsfrågor behandlades också, med betoning på vikten av att erhålla samtyckesavtal med användare och implementera robusta datasäkerhetsåtgärder.
I dokumentet nedan kan du läsa mer i detalj om hur de har testat geofencing i München, samt vilka slutsatser och lärdomar de har dragit från sitt arbete.
Göteborg
Detta test har tagit upp geofencing i offentlig upphandling, det vill säga hur man beskriver krav på geofencingfunktionalitet och hur man följer upp efterlevnaden av de krav som anges i kontraktet mellan staden och en trafikoperatör. Syftet har varit att säkerställa att hastighetsbegränsningar respekteras, särskilt kring områden där utsatta trafikanter är, t.ex. närliggande skolor. Tester har genomförts med färdtjänstfordon, som är till för personer med funktionsvariationer. Zoner med lägre hastighet än den reglerade hastighetsbegränsningen är geofenceade i trafikoperatörens fleet management-system, och utrustning har installerats i fordonen för att stödja förarna att bibehålla hastighetsgränsen i dessa zoner. Testet har gjort det möjligt för användarstudier att utvärdera förarens upplevelser under och efter användningen av hastighetsbegränsningen.
Lyssna till Tomas Hagelberg och Malin Stoldt, Göteborgs stad som berättar vad de kommit fram till
Dokumentet nedan beskriver en geofencingstudie i Göteborg. Testet syftade till att förbättra säkerheten för specialtransporttjänster och utsatta trafikanter genom att kombinera geofencingteknik med intelligent hastighetsassistans. Läs och lär dig mer.
Den Norska Statens Vegvesen
Den norska vägförvaltningen (NPRA) besitter omfattande expertis inom pilotprojekt för geofencinglösningar inom innovationsprojekt. Läs mer om deras erfarenheter och bästa praxis i rapporten nedan.
Acceptans och intressentengagemang
Effektutvärdering
Vill du veta mer om GeoSence?
Rodrigue Al Fahel
Finansieringsorgan
GeoSence-projektet är en del av en JPI Urban Europe-utlysning, ERA-NET Cofund Urban Accessibility and Connectivity, medfinansierad av Europeiska kommissionen (Grant N° 875022).
