Hoppa till huvudinnehåll

Policy- och regelutveckling

CLOSER - REEL - vågskål

Rätt utformade policyer och styrmedel kan bidra till att öka transformationshastigheten i omställningen till elektrifierad logistik. Inom REEL arbetar vi tillsammans för att skapa förslag till effektiva policyer och regelverk som ska hjälpa logistikaktörer att ställa om och som bidrar till hållbar samhällsutveckling.

Detta görs genom att studera de demonstrationer som pågår inom REEL, men även andra relaterade projekt i Sverige och på andra platser i världen samt genom att dra lärdom av hur andra länder valt att göra sin policyutveckling.

Vilka frågeställningar ligger till grund för vårt arbete?

  • Vilka samhälleliga nyttor skapas i de olika tillämpningarna som demonstreras? 
  • Vilken typ av styrmedel bör användas under en transformationsperiod (2024-2030); vilken stödnivå krävs för att balansera de verkliga högre kostnaderna och till vilka aktörer bör olika styrmedel riktas?  
  • Vilken typ av regelutveckling behöver ske avseende t.ex. viktkrav, nollemissions-zoner, villkor för utbyggnad av elnätskapacitet?
  • Vilka möjliga organisatoriska innovationer för offentliga aktörer och näringsliv kan etableras i Sverige avseende t.ex. samarbete, strukturer, upphandling? 

Informationen nedan är baserad på en intervjustudie gjord under våren 2022 med 19 logistikaktörer.

Intervjuerna har genomförts av CLOSER på Lindholmen Science Park på ett semistrukturerat sätt som täcker in följande aspekter: allmän organisationsinformation, logistik & driftupplägg, hård- och mjukvaruspecifikationer, policy, affärsmodeller, arbetsmiljö, systemarkitektur, och uppskalningspotential.

De 175 intervjufrågorna utformades i samarbete mellan CLOSER och de akademiska partners som deltar i REEL: Chalmers, Linköpings universitet och Lunds universitet.

Affärskritisk information som erhållits i intervjuer har aggregerats och filtrerats.

Vad tycker aktörerna som deltar i REEL om de nuvarande incitamenten för laddinfrastruktur av lastbilar?

Logistikaktörerna kan ansöka om offentlig medfinansiering vid övergång från dieseldrivna lastbilar till lastbilar med eldrift. Medfinansieringen kan erhållas relaterad till upphandling och installation av laddinfrastruktur samt lastbil.

En sammanfattning av de nuvarande incitamenten

Laddningsinfrastruktur

Klimatklivet för Icke-offentlig laddning

  • Maximalt 50 % investeringsstöd, men för stora företag är gränsen 40 %.
  • Utvärderar eventuellt stöd till sökande i konkurrens utifrån en kostnadseffektiv utsläppsminskning.
  • Vanligtvis 3-4 ansökningsperioder per år, var och en öppen i ca. 14 dagar.
  • Baserat på SFS nr. 2015:517.

Klimatklivet för Offentlig laddning

  • Maximalt 70 % investeringsstöd av total kostnad.
  • Stöd beviljas genom ett konkurrensutsatt anbudsförfarande. Applikationer inom samma geografiska område konkurrerar.
  • 2 ansökningsperioder per år, var och en öppen i ca. 14 dagar.
  • Baserat på kommissionens förordning (EU) nr 651/2014 och den nya artikeln 36a.

Regionala elektrifieringspiloter för offentlig laddning (REP)

  • Maximalt 100 % investeringsstöd av totalkostnad
  • Stöd delas ut utifrån den strategiska placeringen i förhållande till att möjliggöra en accelererad övergång till regionala elektrifierade tunga godstransporter och genomförbarhet.
  • 1 ansökningsperiod genomförd under våren 2022.
  • Baserat på kommissionens förordning (EU) nr 651/2014, och den nya artikeln 36a, eller kommissionens förordning (EU) nr 1407/2013.

 

 

 

 

lastbil kör längs med en sjö

Elektriska lastbilar

Klimatpremien för Lastbilar

  • Maximalt 20 % investeringsstöd av totalkostnad som inte kan överstiga 40 % av merkostnaden jämfört med en liknande konventionell lastbil.
  • Gäller för leasing, dvs den typ av leasing då fordonet övertas av leasetagaren vid leasingperiodens slut.
  • Öppet tills vidare, dvs inga specifika ansökningstider.
  • Baserat på SFS nr. 2020:750.

Klimatklivet för lastbilar

  • Finansiering av 40 % av merkostnaden jämfört med en liknande konventionell lastbil. Nivån kan höjas med 10 % för medelstora företag och med 20 % för små företag.
  • Utvärderar eventuellt stöd till sökande i konkurrens utifrån en kostnadseffektiv utsläppsminskning.
  • Fordonet måste ägas av förmånstagaren.
  • Vanligtvis 3-4 ansökningsperioder per år, var och en öppen i ca. 14 dagar.
  • Baserat på SFS nr. 2015:517.

Offentlig medfinansiering: Laddningsinfrastruktur

För medfinansiering av laddinfrastruktur har de flesta ansökningarna skickats till Klimatklivet då det är det enda alternativet som idag ger medel till icke-offentlig laddning. 70 % av ansökningarna godkändes efter att ytterligare information lämnats och 30 % avslogs. Alla aktörer som sökt medel via Klimatklivet ser ansökningsprocessen som utmanande. De betonar svårigheten att göra korrekta miljö- och lönsamhetsberäkningar, och hur dessa beräkningar kan styras och bedömas lika som de bygger på antaganden och prognoser. De ser också en stor osäkerhet i data från OEM om t.ex. energiförbrukning.

Ofta efterfrågas uppgifter om historiska körmönster, även om detta inte hänför sig till den framtida verksamheten. Aktörer har också svårt att anpassa sin verksamhet till de få specifika tidsfönster då det är möjligt att lämna in ansökningar och de långa ledtiderna mellan ansökan och beslut. De långa ledtiderna har också lett till ökade kostnader jämfört med den ursprungliga budgeten på grund av uppdaterade offerter från leverantörer. Följaktligen får bidragsmottagaren en lägre medfinansieringsprocent eftersom bidraget är villkorat av ett maximibelopp.

Samfinansieringsansökningar från deltagare i REEL

Image
test 1003

Offentlig medfinansiering: Ellastbilar

Ansökningar till Klimatpremien har i de flesta fall hanterats av OEM i relation till försäljningsprocessen, vilket inte har orsakat några svårigheter för logistikaktörerna. Detta är möjligt eftersom Klimatpremien gäller för leasingkontrakt. Dessutom, i de fall där logistikaktörer själva har ansökt om Klimatpremien har inga större svårigheter upplevts i processen. De betonar också fördelen med att ansökningar kan lämnas in när som helst.

Ett fåtal aktörer har ansökt om medfinansiering genom Klimatklivet. I allmänhet ses denna process som mer betungande. För alla ansökningar till Klimatklivet för lastbilar, som för laddinfrastruktur, har ytterligare information till applikationen begärts.

Samfinansieringsansökningar från deltagare i REEL

Image
Diagram 3003

Vad tycker logistikaktörerna är viktigast när det gäller policy och reglerande åtgärder?

I intervjustudien har aktörerna uttryckt sina åsikter om vad som är de tre mest nödvändiga, befintliga eller icke-existerande, policy- och regleringsåtgärder.

71%

Argumentera att en av de tre viktigaste politiska åtgärderna är den offentliga medfinansieringen av investeringar i lastbilar för att jämna ut TCO mellan elektriska och konventionella lastbilar. I relation till detta lyfter de också vikten av att minimera administrationen och att ha en förutsägbarhet och långsiktighet i incitamentssystemen.

53%

Argumentera att en av de tre viktigaste politiska åtgärderna är offentlig medfinansiering av investeringar i icke-offentlig och/eller halvoffentlig laddinfrastruktur. Aktörer upplever att dagens incitamentssystem är alltför mycket fokuserade på offentliga avgifter och skulle föredra ett ändrat fokus för att möjliggöra mer debitering i egna och/eller varuavsändarens/mottagarnas lokaler.

41%

Argumentera att införandet av utsläppsfria zoner är en avgörande politisk åtgärd. Detta anses ha möjlighet att skapa en helt annan efterfrågan på elfordon och konkurrens på lika villkor. Vid införande av zoner ska det kommuniceras i god tid och med tydlighet och för att fungera som det är tänkt krävs stöd från brottsbekämpande myndigheter.

Vill du veta mer?

Magnus Karlström

Magnus Karlström

CLOSER
Policy- och regelutveckling samt Affärs- och finansieringsmodeller
CLOSER - REEL - Volvo

REEL

Tillsammans elektrifierar vi Sveriges lastbilstransporter!