Smarta urbana trafikzoner
Smarta urbana trafikzoner syftar till att skapa smarta lösningar i staden som bidrar till ökad flexibilitet i hur stadsrummet nyttjas, effektivare transporter och ökad trafiksäkerhet. Målet är att fylla de luckor som identifierats i tidigare steg av projektet och gräva djupare i de delar som skapar förutsättning för implementering av smarta zoner.
Med ökad urbanisering och växande städer ökar konkurrensen om stadens utrymme vilket skapar mer komplexa trafiksystem där fordon och stadens invånare behöver interagera med varandra.
Mål
Projektet förväntas leda till att städer får utökad förmåga att nyttja smarta digitala lösningar i trafik- och stadsplaneringen. Projektet ska också leda till att fler transportköpare och transportörer samarbetar med städer och väljer att nyttja möjliggörande teknik som geofencing/styrande hastighetsstöd för att dynamiskt anpassa hastighet och/eller körsätt i staden som innebär en ökad trafiksäkerhet & trygghet, lägre bullernivåer & luftföroreningar och ökad trafik- och transporteffektivitet.
Projektets fokus är att kartlägga behovsbild för smarta trafikzoner i urban miljö samt fortsatt testa smarta lösningar inom ett flertal piloter.
Vad är en smart urban trafikzon?
Projektet definierar en smart urban trafikzon som:
"Smart traffic zones are data driven cost-effective solutions designed with a clear purpose to solve traffic and logistics challenges within specific geographical areas. They can be static or dynamic, permanent or temporary, with solutions that utilize data sources and technologies, such as vehicle to everything (V2X), to gather insight and guide road users and road authorities to desired sustainable actions.
The process of designing and maintaining a smart traffic zone follows an iterative approach that encompasses multiple stakeholders and adopts a systems perspective."
Projektpartners och finansiering
Dagab, Edeva, GLC, Göteborgs stad, Göteborgs universitet, HAVI, Heidelberg Materials, KTH, Martin&Servera, Menigo, MLogistics, Postnord, Ramudden, RISE, Scania, Schenker, Stockholms stad, Technolution,, Trafikverket, Trivector, Viscando, Volvo Technology och VTI.
Smarta Urbana Trafikzoner är finansierat av Vinnova.
Vad är det som testas?
Med målet att utveckla och sätta upp ett ekosystem för datadelning som genererar insikter och nya tjänster för att optimera planering, nyttjande och uppföljning av stadens ytor genomför vi fyra olika tester. Här kan du läsa mer om dem.
Effektiva lastplatsytor
Säkra och trygga delade stadsytor
Säkra byggutfarter
En automatiserad dispenshantering
Utvecklingsområden
Parterna inom Smarta urbana trafikzoner arbetar tillsammans med att utveckla gemensamma förslag och lösningar inom ett antal områden, som ska stödja Sveriges kommuner i arbetet att införa smarta zoner.
Smarta trafikzoners roll i stadsplanering
Data, kartläggning, kvalitet och värdegenerering
Integrerade systemlösningar
Analyser, modeller och simuleringar för uppskalning
Vad har tidigare testats inom Smarta urbana trafikzoner?
Lösningarna som tidigare tagits fram inom Smarta urbana trafikzoners kommer vara en del av den framtida flexibla staden där fordon rör sig på människors villkor. Baserat på geofencing och sensorteknik kan smarta urbana trafikzoners lösningar bli kraftfulla verktyg som bidrar till tystare, säkrare och hälsosammare miljöer att leva och bo i.
Satsningen på Smarta urbana trafikzoner hade som främsta mål att skapa och demonstrera grundläggande förutsättningar för smarta zoner, med fokus på verkliga situationer och människors behov. Genom att göra städerna mer tillgängliga, minska antalet olyckor och främja flexiblare användning av stadsmiljön strävade man efter att forma en framtid där smarta zoner spelar en central roll.
En avgörande faktor för framgången har varit det breda samarbetet inom aktörsnätverket. Genom att involvera olika parter, från behovsägare till slutkund, har projektet Smarta urbana trafikzoner utformats för att exakt möta verkliga behov. Trafikverket och CLOSER har tillsammans drivit denna satsning, vilket har varit av central betydelse för att skapa och implementera effektiva och anpassningsbara Smarta urbana trafikzoner.
Innovationszon Hornsgatan
Här kan du läsa om den demonstration som genomförts på Hornsgatan i Stockholm där dynamiskt hastighetsstyrda distributionsfordon, som levererar matvaror till butiker och restauranger i området testades. Hastighetsregleringen av fordonen var till för att öka trafiksäkerheten och baserades på hur många fotgängare som rörde sig i området. Här utrustades även en lastplats med en sensor som genererade data på hur ytan nyttjas.
Dispensgivna byggtransporter
Här kan du läsa om den demonstrationen dispensgivna byggtransporter som testades på Södermalm i Stockholm. En betongbil fick dispens att köra med tyngre vikt än vad som normalt är tillåtet och på så sätt möjliggöra att lasta mer betong i tanken. Med tyngre last krävs färre turer till och från byggarbetsplatser, vilket minskar det totala antalet tunga masstransporter inom en stad.
Säkra byggplatsutfarter
Här kan du lära dig mer om en smart zon kring en byggutfart som demonstrerats i Göteborg för att minska kollisionsrisken mellan tunga fordon och cyklister. Den Säkra byggutfarten utrustades med smarta sensorer som var anslutna till ett varningssystem. När en cyklist närmade sig byggutfarten samtidigt som ett tungt fordon kör in eller ut från byggarbetsplatsen aktiverades varningssystemet för att uppmärksamma både cyklist och förare av fordonet.
Här kan du ta del av resultaten från den första delen av satsningen
Bilaga kapitel 5
Bilaga kapitel 6 inkl övriga bilagor
Faktaruta
Den förra delen av Smarta urbana trafikzoner startades i september 2020 och avslutades september 2022. Det har finansierats av medverkande aktörer samt Vinnova och har varit ett andra steg inom Vinnovas program Utmaningsdriven Innovation och avser fortsätta i ett nästa steg.
Huvudaktörer: Stockholms stad, Göteborgs stad, Axfood, Martin & Servera, HAVI, Ramudden, M Logistics, Betongindustri, Hövding, VTI, AstaZero, RISE, Göteborgs Universitet, SAFER, Scania, Viscando, Technolution, CLOSER, Trafikverket
Referensgrupp: Daimler, Volvokoncernen, DB Schenker, AI Innovation of Sweden, Chalmers Fastigheter, Chalmers, POC.
Vill du veta mer hör av dig
