Hoppa till huvudinnehåll
CLOSER_urban_illustration

Smarta urbana trafikzoner

Smarta urbana trafikzoner kommer att vara en del av den framtida flexibla staden där fordon rör sig på människors villkor. Målet är att Smarta urbana trafikzoner blir ett kraftfullt verktyg, baserat på geofencing, för att bidra till tystare, säkrare och hälsosammare miljöer att leva och bo i.

-
Digitalt
Smarta urbana trafikzoner

Slutseminarium Smarta urbana trafikzoner

Vill du lära dig mer om smarta urbana zoner och hur de skulle kunna göra din stad mer hållbar och...

Om projektet

Smarta urbana trafikzoner, kommer att vara en del av den framtida flexibla staden där fordon rör sig på människors villkor. Smarta urbana trafikzoner skall bli ett kraftfullt verktyg, baserat på geofencing, för att bidra till tystare, säkrare och hälsosammare miljöer att leva och bo i.

Mål

Skapa, demonstrera och kravställa grundläggande förutsättningar för smarta zoner, genom att fokuser på kunden i verkliga situationer. Detta för att skapa en mer tillgänglig stad, färre antal skadade och dödade samt öka flexibiliteten i användningen av stadsmiljön.

Gemensamt behov samlar många aktörer

Smarta urbana trafikzoner innefattar ett brett aktörsnätverk från behovsägare till slutkund som tillsammans ska se till att de smarta zoner som testas och tas fram bemöter riktiga behov, men även säkerställer användbarhet samt genomförande. Projektet leds gemensamt av CLOSER och Trafikverket, samt finansieras av Vinnova inom Utmaningsdriven Innovation tillsammans med aktörerna. 

Smarta utfarter

Denna del av projektet demonstrerar utformningsförslag och tekniska lösningar för smarta zoner vid byggutfarter, med huvudfokus är säkerhetshöjande åtgärder för framförallt cyklister. 

Vid byggutfarter finns kollisionsrisk mellan tunga fordon och gång- och cykeltrafikanter. I denna del av projektet är målet att ta fram och demonstrera dynamiska varningssystem som bidrar till ökad säkerhet, men även andra åtgärder som gör trafiksituationen tydligare, tryggare och mer lätt framkomlig.

Detta bidrar till en förbättrad arbetsmiljö för yrkesförarna och en mer komfortabel och säker trafikmiljö för de människor som vistas inom dessa zoner.

I projektet ingår såväl representanter från väghållarsidan, trafikanordningsbranschen, forskningssektorn samt företag med olika teknik- och produktlösningar.
 

Digitalt villkorade byggtransporter

Här demonstreras hastighetsreglerade tunga byggtransporter. Demonstrationen äger rum på Södermalm i Stockholm och inkluderar ett tungt masstransportfordon som levererar betong till byggarbetsplatser.  Detta test är beroende av att staden utfärdar dispens för att kunna bära en tyngre last som väginfrastrukturens bärighet tillåter. När lastbilen kör fullastad, med tyngre vikt än normalt tillåtet, in i den geofencade zonen begränsas fordonets hastighet automatiskt till 15 km/h. Att kunna köra fullastade fordon minskar miljöpåverkan från byggtransporter genom att antalet transportfordon som behövs för att möta efterfrågan på betongleveranser till byggarbetsplatsen minskas. Genom att med hjälp av geofence kunna säkerställa en låg hastighet för tungt lastade fordon skapas möjligheten att mer dynamiskt tillåta denna typ av transporter i staden. 

Innovationszon Hornsgatan

I Stockholms stad har den politiska majoriteten valt Hornsgatan som en testbädd för trafikövervakning och regelefterlevnad. Projektet kommer undersöka hur trafiksäkerhet och samspel mellan trafikanter kan förbättras, genom att koppla ihop smarta sensorer och uppkopplade fordon.

Lastbilar som levererar varor kommer att sänka sin hastighet vid tider då många går och cyklar i området. Lastplatserna som återfinns längs med gatan spelar en viktig roll för att säkerställa att varor kommer fram till alla butiker och restauranger. Projektet kommer samla in statistik om hur och när lastplatserna används och dela denna information för att underlätta planering och göra det lättare för de som levererar i området.

Systemdesign

Denna del av projektet ämnar till att utarbeta specifikationer och krav för en digital lösning och dataprotokoll som möjliggör implementering av smarta zoner baserat på befintliga standarder. Dessutom visa på hur den definierade lösningen kan integreras i väghållarnas befintliga system och processer.

Utvecklingen mot smarta städer innebär att fler och fler system kopplas upp och möjliggör en förbättrad förmåga att förstå vad som händer i staden. Stockholm och Göteborg är två svenska städer som varit tidigt ute med att testa nya lösningar med syfte att skapa attraktiva och tillgängliga städer för alla. Samma trend finns på europeisk nivå där konceptet Urban Vehicle Access Restrictions (UVAR) börjar utvecklas och implemtenteras. Att dynamiskt villkora olika typer av transporter i staden förutsätter att det finns digitala system på plats med möjlighet att både skicka och ta emot  information till och från externa aktörer samt länka samman olika system som används av väghållaren.

För att skapa förutsättningar för en utveckling i denna riktning kommer detta arbete dels klargöra vilken aktör eller aktörer som ska ha tillgång till informationen och skapa beslutsunderlag för fordonen i smarta zoner. Dels sammanställa kunskap gällande tekniska specifikationer, processvägledning, ansvar och roller för att framställa en kravspecifikation för hur smarta zoner ska integreras och implementeras i städer.

Trafikverket och Technolution kommer utföra kartläggning av behovet för den tekniska lösningen som möjliggör de föreslagna demonstratorerna samt skapa en översikt över pågående initiativ på europeisk nivå för att säkerställa att lösningen är långsiktigt hållbar.

Technolution kommer att skapa och tillhandahålla den övergripande digitala infrastrukturlösningen som krävs för att utföra samtliga demonstratorer. Genom arbete tillsammans med övriga aktörer kommer denna lösning som testas i demonstratorerna möjliggöra skapandet och användandet av smarta zoner i städer samt frambringa hur den ska integreras med andra nuvarande och framtida system.

Systemeffekter 

Denna del av projektet kommer att studera vilka effekter som de åtgärder som genomförs i projektet kan ha på samhället och dess invånare. Fokus kommer att vara på att studera Trafiksäkerhet, hälsa och miljö.

Vad gäller trafiksäkerhet och hälsa så kommer projektet att analysera hur de åtgärder som genomförs i städerna kan bidra till att minska antalet dödade och allvarligt skadade i trafikmiljön och avseende miljöeffekter så kan det handla om koldioxidutsläpp och buller. Det studeras även hur företag och myndigheter kan samverka för att få teknologin på plats med tema innovationsdrivet värdeskapande, samarbete och uppskalning. Det här arbetet kommer leda till en hållbar affärsmodell för uppskalningen av smarta zoner. Genom systemanalyserna så säkerställs även att nyttan är tillräckligt stor för att gå vidare med en bredare implementering av smarta zoner.

Regelverksutveckling

Målet för denna del är att undersöka de legala ramverk som krävs för en uppskalning av resultat som kommit fram från fallstudierna. Så här långt i projektet har det identifierats ett antal juridiska utmaningar.

På Hornsgatan i Stockholm görs försök med variabla rekommenderade hastigheter och geofencade fordon. Dagens trafikförordning stödjer inte det som tesats inom projektet, det finns inga trafikregler för geofencade fordon, som skulle kunna användas för att skala upp resultatet. Är en väg framåt att i framtiden att ändra på trafikförordningen så att det finns ett lagstöd för denna lösning eller kan tekniken lösa det t.ex. genom att staden i sin offentlig upphandling av transporter ställer som krav att geofencing används? 

Transporter, som är för tunga för vägens bärighetsklass, kan få undantag. I detta fall hade det varit bra att lasta på mer betong på lastbilen än vad vägens bärighetsklass medger. Men dispens medges bara för gods som inte går att dela på t.ex. ett tungt motorblock. Utmaningen är att betong är delbart gods och därför egentligen inte kan få dispens.  Här har en försöksdispens delats ut, men det kommer att finnas juridiska utmaningar i framtiden med att skala upp resultaten avseende delbart gods. En annan utmaning är att betongbilen är geofencad. På så sätt går det att kontrollera om betongbilen följer försöksdispensen eller inte. Frågan är vem som är mottagare av denna information. Väghållaren, som ger dispensen, är inte kontrollmyndighet. I stället är det Polismyndigheten som är kontrollmyndighet. Är Polismyndigheten intresserad av att få del av information från geofencade fordon i framtiden?

I fallet med byggutfarter undersöker vi relationen mellan oskyddade trafikanter och lastbilar som kör ut från en byggutfart och hur de kommunicerar med varandra med hjälp av vägmärken och signaler. En utmaning som har identifierats är att oskyddade trafikanter som inte har någon körkortsutbildning. Hur ska någon utan trafikutbildning enkelt förstå vilka regler som gäller för byggutfarten och hur de visualiseras i t.ex. vägmärken och signaler?

Här kan du lära dig mer om Smarta Urbana Trafikzoner

Detta gör du genom att lyssna till en rad olika presentationer nedan.