Smarta urbana trafikzoner
Smarta urbana trafikzoner syftar till att skapa smarta lösningar i staden som bidrar till ökad flexibilitet i hur stadsrummet nyttjas, effektivare transporter och ökad trafiksäkerhet. Målet är att fylla de luckor som identifierats i tidigare steg av projektet och gräva djupare i de delar som skapar förutsättning för implementering av smarta zoner.
Med ökad urbanisering och växande städer ökar konkurrensen om stadens utrymme vilket skapar skapar mer komplexa trafiksystem där fordon och stadens invånare behöver interagera med varandra.
Mål
Projektet förväntas leda till att städer får utökad förmåga att nyttja smarta digitala lösningar i trafik- och stadsplaneringen. Projektet ska också leda till att fler transportköpare och transportörer samarbetar med städer och väljer att nyttja möjliggörande teknik som geofencing/styrande hastighetsstöd för att dynamiskt anpassa hastighet och/eller körsätt i staden som innebär en ökad trafiksäkerhet & trygghet, lägre bullernivåer & luftföroreningar och ökad trafik- och transporteffektivitet.
Projektets fokus är att kartlägga behovsbild för smarta trafikzoner i urban miljö samt fortsatt testa smarta lösningar inom ett flertal piloter.
Projektpartners
Dagab, Edeva, GLC, Göteborgs stad, Göteborgs universitet, HAVI, Heidelberg Materials, KTH, Martin&Servera, Menigo, MLogistics, Postnord, Ramudden, RISE, Scania, Schenker, Stockholms stad, Technolution,, Trafikverket, Trivector, Viscando, Volvo Technology och VTI.
Vad har tidigare testats inom Smarta urbana trafikzoner?
Smarta urbana trafikzoner kommer vara en del av den framtida flexibla staden där fordon rör sig på människors villkor. Baserat på geofencing och sensorteknik ska smarta urbana trafikzoner bli ett kraftfullt verktyg som bidrar till tystare, säkrare och hälsosammare miljöer att leva och bo i.
Vad var målsättningen med den första delen av satsningen?
Målet med Smarta urbana trafikzoner har varit att skapa, demonstrera och kravställa grundläggande förutsättningar för smarta zoner, genom att fokusera på människor i verkliga situationer. Detta för att skapa mer tillgängliga städer, färre antal skadade och dödade samt öka användandet av stadsmiljön på ett mer flexibelt sätt.
Varför är samarbete viktigt?
Smarta urbana trafikzoner har genomförts av ett stort och brett aktörsnätverk från behovsägare till slutkund som tillsammans sett till att de smarta zoner som testats och tagits fram möter riktiga behov. Trafikverket och CLOSER har drivit satsningen Smarta urbana trafikzoner tillsammans.
Innovationszon Hornsgatan
Här kan du läsa om den demonstration som genomförts på Hornsgatan i Stockholm där dynamiskt hastighetsstyrda distributionsfordon, som levererar matvaror till butiker och restauranger i området testades. Hastighetsregleringen av fordonen var till för att öka trafiksäkerheten och baserades på hur många fotgängare som rörde sig i området. Här utrustades även en lastplats med en sensor som genererade data på hur ytan nyttjas.
Dispensgivna byggtransporter
Här kan du läsa om den demonstrationen dispensgivna byggtransporter som testades på Södermalm i Stockholm. En betongbil fick dispens att köra med tyngre vikt än vad som normalt är tillåtet och på så sätt möjliggöra att lasta mer betong i tanken. Med tyngre last krävs färre turer till och från byggarbetsplatser, vilket minskar det totala antalet tunga masstransporter inom en stad.
Säkra byggplatsutfarter
Här kan du lära dig mer om en smart zon kring en byggutfart som demonstrerats i Göteborg för att minska kollisionsrisken mellan tunga fordon och cyklister. Den Säkra byggutfarten utrustades med smarta sensorer som var anslutna till ett varningssystem. När en cyklist närmade sig byggutfarten samtidigt som ett tungt fordon kör in eller ut från byggarbetsplatsen aktiverades varningssystemet för att uppmärksamma både cyklist och förare av fordonet.
Här kan du ta del av resultaten från den första delen av satsningen
Bilaga kapitel 5
Bilaga kapitel 6 inkl övriga bilagor
Faktaruta
Den förra delen av Smarta urbana trafikzoner startades i september 2020 och avslutades september 2022. Det har finansierats av medverkande aktörer samt Vinnova och har varit ett andra steg inom Vinnovas program Utmaningsdriven Innovation och avser fortsätta i ett nästa steg.
Huvudaktörer: Stockholms stad, Göteborgs stad, Axfood, Martin & Servera, HAVI, Ramudden, M Logistics, Betongindustri, Hövding, VTI, AstaZero, RISE, Göteborgs Universitet, SAFER, Scania, Viscando, Technolution, CLOSER, Trafikverket
Referensgrupp: Daimler, Volvokoncernen, DB Schenker, AI Innovation of Sweden, Chalmers Fastigheter, Chalmers, POC.
Vill du veta mer hör av dig
