Systemarkitektur, verktyg och gränssnitt
Introduktion av ny teknik och nya aktörer skapar behov av att komplettera och revidera existerande logistiksystem. För att åstadkomma en effektiv logistikoperation för olika typer av logistiktillämpningar kommer en generellt användbar systemarkitektur uppbyggd av utbytbara del-system med standardiserade gränssnitt skapas.
Detta görs genom att studera de demonstrationer som pågår och diskutera med parterna i REEL, men även andra relaterade internationella projekt.
Vilka frågeställningar ligger till grund för vårt arbete?
- Hur bör en systemarkitektur som ger miljö- och kostnadseffektiva systemlösningar och som byggs upp av utbytbara och interoperabla delsystem utformas?
- Vilka krav finns och bör ställas för att åstadkomma harmoniserade gränssnitt mellan de olika del-systemen?
- Vilka behov för verktyg kopplat till planering, dimensionering och styrning har aktörerna i systemet?
- Vilka faktorer som inte kan prissättas såsom flexibilitet och komplexitet i affärsrelationer, samt konsekvenser av störningar och fel i systemet är styrande i utformningen av systemet och dess parametrar?
Informationen nedan är baserad på en intervjustudie gjord under våren 2022 med 19 logistikaktörer.
Intervjuerna har genomförts av CLOSER på Lindholmen Science Park på ett semistrukturerat sätt som täcker in följande aspekter: allmän organisationsinformation, logistik & driftupplägg, hård- och mjukvaruspecifikationer, policy, affärsmodeller, arbetsmiljö, systemarkitektur, och uppskalningspotential.
De 175 intervjufrågorna utformades i samarbete mellan CLOSER och de akademiska partners som deltar i REEL, dvs Chalmers, Linköpings universitet och Lunds universitet.
Affärskritisk information som erhållits i intervjuer har aggregerats och filtrerats.
Vad tycker aktörerna som deltar i REEL om de nuvarande incitamenten för laddinfrastruktur av lastbilar?
Alla tester som drivs inom REEL är i hög grad beroende av laddinfrastruktur hos det trafikerande transportföretaget eller hos kunder.
Ungefär 56 % av den totala energin som laddas in i lastbilarna inom REEL, tillhandahålls med låg effekt, upp till 49kW. Icke-offentlig laddning, det vill säga i transportföretagens lokaler eller hos kunderna, står i genomsnitt för 95 % av den totala energi som debiteras. Några av fallen är baserade på stadsdistribution som kännetecknas av en ganska låg daglig sträcka och en betydande mängd inaktiv tid under dagen. Fordonen står stilla ganska mycket under distribution och ofta 12-16 timmar mellan passen. Behovet av snabbladdning under dagen och mellan skift är således begränsat så länge som fordonen går på ett skift per dag. I dessa fall tenderar transportföretagen att förlita sig på laddare som i många fall tillhandahålls av OEM, tillsammans med lastbilen. Dessa laddare är ganska enkla eftersom de bara levererar 22kW effekt. En begränsning som uppstår med vissa av dessa ”enklare” laddare är avsaknaden av ett meddelande om laddningssekvensen avbryts. Transportföretaget upplever att dess elbil inte är tillräckligt laddad på morgonen, inte kan köra delar av sträckan eller alls. I relation till detta, och generellt när man diskuterar laddinfrastruktur, lyfter många aktörer fram behovet av att kunna övervaka och utvärdera laddprestanda, och att denna förmåga kommer att beaktas vid framtida inköp.
Vidare har aktörernas tillgång till energi observerats vara begränsad eller mycket begränsad på många platser. Därför, eftersom antalet elfordon i flottorna förväntas öka för de flesta av de transportföretag som är involverade i REEL-projektet, förväntas övervakning, utvärdering och energihantering öka i betydelse.
Lokala nätägare har också prismodeller med syfte att balansera eluttaget från nätet. Därför kommer en förmåga att påverka strömuttaget för att minimera kostnader relaterade till energi och ström vara avgörande (t.ex. lokal energiproduktion, energilagring, smart laddning).
Sammantaget är aspekterna kring energi ganska nya för de flesta transportföretag och har krävt en hel del tid och ansträngning att sätta sig in i. En av projektmedlemmarna uttryckte det så här:
Lågeffektladdare (upp till 49kW) vid depåer som stödjer logistikfallen, presenterade per tillverkare
Högeffektsladdare (från 150kW och högre) vid depåer som stödjer logistikfallen, presenterade per tillverkare