Mobilitetshubb Lindholmen: Tre flöden, en integrerad hubb

Mitt i Göteborgs mest dynamiska innovationsområde, Lindholmen, rör sig över 30 000 människor dagligen. Det är här som grunden nu läggs för en ny transport- och energilösning: en integrerad mobilitetshubb. Det handlar inte bara om ett traditionellt parkeringshus, utan om en smart integrerad hubb där flöden av människor, gods och energi möts och optimeras för att göra fossilfria transporter till verklighet.

Framtidens stadsdelar byggs utan egna parkeringar 

Lindholmen växer och i nästa fas planerar Göteborgs Stad en omfattande nybyggnation i kvarteret Propellern på nordvästra Lindholmen, vilket kommer att tillföra cirka 1 600 nya bostäder till området. För att skapa ett levande, transporteffektivt och hållbart gaturum planeras dessa bostäder helt utan egna parkeringsplatser för privatbilar. Parkeringsbehovet ska i stället lösas utanför kvarteret, företrädesvis i den planerade mobilitetshubben. Detta ställer nya krav på hur staden planerar sin fysiska miljö och hur flödena samordnas.  

Ett samordnat helhetsperspektiv 

Projektet, som drivs som en förstudie inom Geografiskt Omställningslabb Göteborg Lindholmen, tar ett unikt systemperspektiv genom att fläta samman tre av stadens mest kritiska flöden på en och samma plats:  

• Personmobilitet: Hubben fungerar som en strategisk bytespunkt där bilpendlare kan lämna sina fordon och smidigt byta till mer hållbara alternativ sista sträckan, exempelvis cyklar, mikromobilitet eller kollektivtrafik, samtidigt som pendlare via exempelvis expressbuss kan byta till cykel eller mikromobilitet för att ta sig vidare in i Lindholmenområdet. Här kan även boende i området ha sin boendeparkering.
• Urban logistik och avfallshantering: Platsen utnyttjas som en mikroterminal för last- och first mile-leveranser. Här omlastas gods till mindre, fossilfria fordon för vidare distribution in i Lindholmen. Förstudien undersöker även hur den framgångsrika verksamheten Lindholmsleveransen – som kombinerar godsleveranser med avfallshämtning för att minimera transporter – bäst kan samordnas i anslutning till hubben.
• Energi och infrastruktur: En central del är att planera för en robust laddinfrastruktur med innovativa V2G-lösningar (Vehicle-to-Grid). Genom V2G kan parkerade elfordon, exempelvis pendlarnas bilar, ge tillbaka lagrad energi till elnätet vid behov. Detta bidrar till att bättre hantera effekttoppar och minskar kostsamma nätförstärkningar.  
   

Innovationshöjd med spridning 

Eftersom det i dag saknas skalbara affärs- och driftsmodeller för att kombinera person- och godshubbar i svensk kontext är projektets innovationshöjd hög. Konsortiet studerar även möjligheten att använda hubbens yta för bygglogistik under byggskedet av kvarteret Propellern, vilket kan effektivisera tunga transporter avsevärt, som sedan övergår till godslogistikhubb allteftersom fastigheter står klara och boende flyttar in i området.  

Resultaten från studien kommer att levereras som direkt input till detaljplaneprocessen för Propellern. Dessutom sammanställs en skriftlig vägledning för hur andra städer och aktörer i Sverige och Europa kan etablera liknande integrerade mobilitetshubbar.  

Kontakt 

Bild: Göteborgs stad, Stadsbyggnadsförvaltningen