Kringfartslogistik - Genomförbarhetsstudie

Den ökande urbaniseringen och förväntade regionförstoringar som planeras i storstadsregionerna i Sverige leder till stora transportutmaningar. Det finns goda möjligheter att effektivisera transporter på in- och kringfartsleder i storstadsregioner genom att dynamiskt prioritera samhällsnyttig godstrafik och därmed öka kapaciteten i befintlig infrastruktur.

Förbättrad transporteffektivitet genom effektivare nyttjande av befintlig infrastruktur är centralt för att tillfredsställa mobilitetskrav för både människor och gods, samtidigt som miljöpåverkan minimeras samt samhälls- och näringslivsekonomin förbättras. Under 2015 och början av 2016 genomfördes en FFI-finansierad förstudie från vilken slutsatsen var att det finns goda möjligheter, både kapacitetsmässigt och tekniskt, att dynamiskt prioritera samhällsnyttig godstrafik och öka kapaciteten i befintlig infrastruktur genom att effektivisera transporter på in- och kringfartsleder i storstadsregionerna. Detta föranledde denna genomförbarhetsstudie som pågick mellan hösten 2016 och våren 2018 där syftet var att vidare undersöka effekterna av dynamisk körfältsprioritering för gods, i relation till effektivt utnyttjande av befintlig infrastruktur, och att förbereda för en fullskalig demonstration. Hypotesen för projektet var att samhällsekonomiska fördelar kan nås genom att ge tillträde för godstrafik i prioriterade körfält under vissa förhållanden vilket kan bidra till ökad framkomlighet och bättre utnyttjande av existerande infrastruktur.

Genomförande

För att undersöka möjligheterna och effekterna med dynamisk körfältsprioritering för godstransporter på in- och kringfartsleder har projektet tagit en bred ansats som inkluderar en simulering, cost-benefit analys, litteraturstudie, teknisk utvärderingsanalys samt granskning av legala förutsättningar för att förbereda för demonstrationsprojekt och långsiktig implementering. Genom att simulera en vägsträcka i Göteborg har det varit möjligt att studera hur implementering av dynamisk körfältsprioritering påverkar körtider för specifika fordonsgrupper på den simulerade vägsträckan och utifrån det göra en samhällsekonomisk kalkyl. Vidare har det genom att studera både litteratur och legala förutsättningar utvärderats olika scenarier för implementering och fastställa hur konceptet skulle kunna användas för att skapa incitament för mer hållbara godstransporter. Teknik och systemarkitektur har sedan utretts genom intervjuer och litteraturstudier av angränsande projekt som resulterat i ett förslag på teknisk utformning för att möjliggöra dynamisk körfältsprioritering. Då detta har varit en genomförbarhetsstudie som förbereder för demonstrationsprojekt har det inom projektet även utretts lämpliga sträckor för demonstration och nödvändiga parter att involvera i arbetet.

Resultat

Slutsatsen är att implementering av dynamisk körfältsprioritering för gods skulle ha samhällsekonomisk nytta på den specifika sträckan där simuleringen genomförts. Att ge viss godstrafik prioritet på kringfartsleder kan också skapa incitament för mer hållbara godstransporter och bidra till uppfyllnad av transport-, miljö-, och näringspolitiska mål på både på lokal, regional och nationell nivå. För att enbart ge tillträde till godstransporter som uppfyller vissa förutbestämda krav som bidrar till övergripande måluppfyllnad för hållbara transporter krävs dock en teknisk lösning som stödjer detta med tillhörande efterlevnadskontroll. Teknisk utveckling är dock inte det största hindret för implementering, utan de främsta hindren är av organisatorisk, juridisk och politisk karaktär. Det vore dock fördelaktigt att genomföra en demonstration av ett tekniskt system för att påvisa ett funktionellt system som möjliggör dynamisk körfältsprioritering för samhällsnyttig godstrafik. Parallellt bör effekterna av konceptet utvärderas vidare med förslag på möjliga affärsmodeller samt hur hinder i det legala ramverket ska kunna överbryggas för att möjliggöra implementering.

Demonstration av det tekniska systemet planeras genomföras inom ramen för EU-projektet Nordic Way2 samt en fortsättningsstudie som vidare utvecklar organisatoriska och legala förutsättningar för dynamisk körfältsprioritering är under uppbyggnad.

Partners

Samverkande parter i projektet var DB Schenker, Trafikverket, Västra Götalandsregionen, Chalmers tekniska högskola, Kungliga Tekniska Högskolan, VTI, Göteborgs Stad, Stockholms Stad och CLOSER. AB Volvo, Scania och Ericsson stödjer den fortsatta utvecklingen av projektet och de två förstnämnda ingick i referensgruppen genom sin medverkan i CLOSERs Round Table inom Urban Mobility.

Projektet finansierades av FFI, Trafikverket och Västra Götalandsregionen med en total budget på 3,7 Mkr. Slutrapport för projektet finns tillgänglig på engelska tillsammans med delrapporter för de olika arbetspaketen.