Skip to main content
Urbana vattenvägar

Transport på de urbana vattenvägarna

Med globalisering, en växande befolkning och ökad urbanisering ökar trycket på infrastrukturen och transportbehovet i hela världen. I takt med att städer förtätas, ökar trafik och rörelser av både människor, gods och avfall på städernas gator som påverkar vår miljö och kräver fysiskt utrymme. Ett sätt att minska avfallstransporterna på väg är att istället använda en outnyttjad infrastruktur – vattenvägarna. Här beskrivs de tester och den tillfälliga implementeringen av en återvinningspråm som gjorts i Göteborg och som har varit mycket uppskattad av invånarna där miljövinsterna består främst i minskad trängsel på gatorna.

Varför behöver vi använda de urbana vattenvägarna för transporter?

Med en växande befolkning, ökad urbaniseringsgrad och förtätning av städer blir det rimligt att anta att både konsumtion och avfalls-/återvinningsflöden också kommer att öka. Detta kommer bidra till en negativ miljöpåverkan i form av exempelvis trängsel och utsläpp. För att motverka detta krävs en hållbar planering och stadsutveckling. För att nå en hög transporteffektivitet och samtidigt ligga i linje med lokala, nationella och globala hållbarhetsmål behöver alternativa transportsätt och försörjningskedjor utvecklas. Nyttjandet av tillgängliga vattenvägar – vilket kan benämnas som yt-effektiva transporter då vattenvägar generellt sätt är en outnyttjad infrastruktur – är en alternativ lösning. Vattenvägar används idag för att transportera gods och avfall i ett antal städer runt om i Europa såsom Amsterdam, Paris och Venedig. Det unika i denna lösning, som testats inom ramen för DenCity, är att en pråm används som återvinningscentral. 

Boende i centrala stadsdelar nära vattnet kan promenera till den flytande återvinningscentralen och återvinna sitt grovavfall. På så sätt uppnås en dubbel miljövinst:    
  • Hushåll kan promenera till pråmen som lägger till i stadskärnan istället för att ta bil till återvinningsstationer som ligger utanför stadskärnorna.  
  • Transporten på vattenvägarna sker med hjälp av pråm vilket innebär en lägre miljöbelastning än transport med lastbil från återvinningscentraler (ÅVC), främst i form av minskad trängsel. 

Men, vinsten är dock ännu större än bara miljö, och specifikt miljöbelastning från transporter. En flytande återvinningscentral bidrar också med sociala och ekonomiska perspektiv. 

En flytande återvinningscentral

Den pågående urbaniseringen innebär både fördelar och nackdelar ur stadsutvecklingsperspektiv. För boende i stadsmiljö är fördelarna exempelvis ökad tillgänglighet av tjänster och utbud. Nackdelarna ligger i utmaningar i form av ökad trängsel på stadens gator och infartsleder. I takt med detta pågår en trend där p-talet (antal parkeringsplatser per hushåll) sänks. Detta innebär att boende i högre grad väljer bort att äga bil, eller tvingas välja bort det. Men, för att vardagslivet skall klaras av, eller underlättas, krävs att det finns ett antal olika mobilitetstjänster såsom bilpooler eller hemleverans av mat och varor.    

Det är oundvikligt att ett returflöde av uttjänta varor måste transporteras till stadens återvinningscentraler, vilket i dagsläget oftast kräver bil. Ett alternativt sätt att möta detta behov är att möjliggöra att boende får lämna saker som kan återvinnas eller uttjänta varor på platser inom städerna. Exempel som finns på detta är:  

Samtliga exempel anses vara lyckade initiativ med hänsyn till minskat transportavstånd för användarna och möjliggör tillgänglighet utan bil. På samma sätt är en återvinningspråm ett sätt att ta återvinningen närmre invånarna, vilka kan promenera eller cykla till pråmen och inte vara beroende av bil. Återvinningspråmen är ett komplement till de övriga återvinningstjänster som staden erbjuder, eller alternativ till dessa lösningar, beroende på vad som skall återvinnas eller återbrukas. En fördel med återvinningspråmen är att vattnet används istället för vägarna vilket tidigare nämnda lösningar gör. Därmed bidrar den till mindre trängsel på vägarna. Återvinningspråmen ska därför ses som en tjänst som erbjuds av städerna för att göra det möjligt för invånare att ta sig dit utan bil vilket i sin tur bidrar till tidsbesparing och miljövinster.   

Alexandra
Trafikkontoret Göteborgs stad

När och var stannade återvinningspråmen? Exempel på körschema

Schema återvinningspråmen

Exempel på körschema

Underlag för befolkningstäthet

Karta över befolkningstäthet

Ett antal med över 1100 boende per basområde var en riktlinje vid val av befolkningstäthet.  

Återvinning

Vilka fördelar skapar en lättillgänglig flytande återvinningscentral?

En flytande återvinningscentral bidrar till återvinning på ett miljövänligt sätt genom att slippa bilberoendet och slopa en del lastbilstransporter i stadsmiljö!
Flicka och man på väg till kajen och återvinningspråmen

Hur implementerar vi en flytande återvinningscentral?

Hur kan städer göra för att på ett smidigt sätt kunna erbjuda en flytande återvinningscentral - och vad är viktigt att tänka på?
DenCity_pramen_gar_igen

Affärsmodell – Transport på de urbana vattenvägarna

Affärsmodellen för vattenburen ÅVC beskrivs ur Kretslopp och vattens (Göteborgs Stads) perspektiv – ur den kommunala förvaltningen som upphandlar tjänstens perspektiv