Hoppa till huvudinnehåll

Systemskifte i stadslogistik: HITS studieresa gav pepp och lärdomar från Belgien och Nederländerna

torsdag, oktober 1, 2026

Hur tar vi steget från spridda testpiloter till en storskalig, fungerande resurseffektiv logistik i svenska städer? Svaret handlar inte främst om fordon och teknik, utan om långsiktiga spelregler, neutral samordning och modet att förändra invanda vanor. I takt med att projektet HITS närmar sig sitt avslut genomfördes nyligen en studieresa till Leuven, Amsterdam och Utrecht. 

grupp på cykel

En grupp på cirka 20 deltagare från konsortiet deltog, med representanter från Scania/Traton, Logistikbolaget, Remondis, Dagab, Stockholms stad, HAVI Sverige, AMF Fastigheter, Vasakronan och CLOSER. Vi fick också dela en av dagarna med Sveriges ambassadör i Belgien, Johanna Brismar Skoog. Resan fungerade både som kunskapsinhämtning och som en kraftsamling inför framtiden. 

Vi hann med två länder och tre städer på tre dagar, med tåg och cykel som främsta färdmedel. Studiebesöken var inspirerande och visade att både teknik och lösningar redan finns. Det som avgör om vi lyckas skala upp är hur vi styr, samverkar och leder förändringen mot fossilfria städer. 

Tydliga spelregler ger näringslivet råd att satsa 

I både Belgien och Nederländerna nyttjar städerna sin styrning för att skapa förutsägbarhet. Leuven planerar förbud mot lastbilar i kulturhistoriska stadsdelar till 2028, och i Utrecht jobbar de med långsiktiga strategier (2015–2030) med utpekade nollutsläppszoner, vilket gör att alla som påverkas i god tid vet vad som gäller. 

-Skillnaden är hur det funkar här och i Sverige. Vi är lite insnöade på hur enskilda flöden ska vara effektiva. Här tittar man mer på vad som blir effektivt för alla och sätter tydliga regler för vad man inte får göra – och då händer det saker, reflekterar Fredrik Andersson, från HAVI Sverige. 

Vår första dag tillbringades i ett charmigt Leuven där vi fick höra om regionens långsiktiga strategier och besöka Leermaakplek – ett lokalt kreativt centrum med en rad möjligheter i öppna verkstäder dit både skolklasser, boende och professionella kreatörer kommer för att skapa, laga och återvinna i material som plast, textil, trä, foto och grafik. Verksamheten håller till i gammal industrimiljö och har gett området liv och trygghet. Vi besökte också cykelkooperativet Urbike som visade hur urban logistik kan kombinera klimatnytta med social hållbarhet genom schyssta villkor och arbetsträning. De visade tydliga exempel på hur siffror på kostnaden för cykeltransporter jämfört med biltransporter, landar väldigt olika beroende på om samhällsekonomiska kostnader för utsläpp räknas med eller inte. Och det gick ett sus genom gruppen när de demonstrerade en smart fransk lösning för att transportera lastpallar efter elcyklar. Den kanske vi snart får se i Stockholm!

Kvinna på cykel

Jag tycker det var extra kul att se hur de i Amsterdam har jobbat med att få servicepersonal att ställa bilen i ett garage lite utanför stadskärnan för att byta till ett mindre fordon, som en el- eller lastcykel. Att vi som grupp cyklade mellan besöken bidrog verkligen till helhetsupplevelsen. Men minst lika viktigt som själva studiebesöken är den sammanhållning som resan skapar.

Isabella Sahlbom, projektledare

I Amsterdam mötte vi representanter både från kommun och region och fick live i gatumiljön se hur smarta lösningar för avfallshämtning, med eldrivna mikrotransporter och båt, i kombination med tydliga regler för godstrafik, avlastar stadens känsligaste kvarter De Wallen som byggdes redan under medeltiden. Våra guider berättade om när angelägenheten i omställningen fick en tydlig motivation för fler än de mest insatta yrkesgrupperna, då en stenlagd kajkant utanför en äldre universitetsbyggnad plötsligt började rasa mot vattnet under en vanlig arbetsdag.   

-Det ger alltid en extra växel av inspiration att på plats uppleva hur andra städer och företag arbetar för en mer hållbar stadslogistik. Vi fick en mix av intressanta presentationer och spännande studiebesök. Jag tycker det var extra kul att se hur de i Amsterdam har jobbat med att få servicepersonal att ställa bilen i ett garage lite utanför stadskärnan för att byta till ett mindre fordon, som en el- eller lastcykel. Att vi som grupp cyklade mellan besöken bidrog verkligen till helhetsupplevelsen. Men minst lika viktigt som själva studiebesöken är den sammanhållning som resan skapar. Även om vi inte kommer hinna omsätta allt vi sett i praktiken inom ramen för just det här projektet, så har vi fått nya idéer och lagt en grund för fortsatt samarbete framöver, säger en nöjd Isabella Sahlbom, projektledare Closer. 

-Ett av de starkaste intryck jag tar med mig från resan är hur de i området De Wallen i Amsterdam, jämförbart med Gamla Stan i Stockholm, ska de förbjuda all lastbilstrafik redan 2028 då vägar och broar inte klarar av tyngden, säger Karin De Jong, från Dagab. För att hitta lösningar på transporter så experimenterar aktörerna i området med Amsterdam stad, tex en pråm som åker längs kanalerna och hämtar avfall. Det ska bli väldigt intressant att se hur lösningarna ser ut!

Behovet av en neutral aktör i delningsekonomin 

Tredje dagen besökte vi bland andra Cityhub i Utrecht vars data visade hur samordning skapar dramatiska effekter: genom konsolidering kunde 300 separata leveransrutter effektiviseras ner till 103 – en ruttminskning på över 66 procent. Men för att konkurrerande aktörer ska våga dela data, ytor och resurser krävs neutrala plattformar och samverkansarenor. 

-Vi var här för tre år sedan när de var mer i en testfas. Nu är det storskaligt och tydligt att det är så här man behöver jobba – en slags delningsekonomi. Det behövs en mer neutral aktör som kan axla det ansvaret, Andreij Nylander, Traton.  

Nattbild kanal med svanar och byggnader med upplysta fönster som speglas i vattnet

Utrecht by night. Foto Andreij Nylander

Den svåraste tröskeln är inte teknisk – utan mänsklig 

Omställning handlar i hög grad om relationer och vanor. När rutter läggs om förändras vardagen för både förare och mottagare. Det kan väcka motstånd och ta tid erfar Cityhub som nu finns på många order i Nederländernas mest tätbebygda område, alltid med närhet till motorvägspåfart och max 15 minuter till stadskärnan. Där tar de emot gods av olika sort, samlastar och väljer lämplig transport ur sin fordonsflotta som spänner från lätta elfordon till smarta lastcyklar. 

-Den största utmaningen är känslomässig: att bryta vanor. Det är svårt att komma in och ändra i folks rutiner och vardag, instämmer Menno Mevissen, Cityhub. 

HITS som projekt närmar sig sitt slut, men arbetet för hållbara transporter fortsätter självklart hos alla medverkande. Alla insikter och inspiration från resan tar vi med oss när vi senare i höst samlas för HITS och STOLTs gemensamma heldagskonferens 25 november på Kulturhuset i Stockholm. Kolla in programmet och anmäl dig innan det blir fullt! 

För att sammanfatta slutsatserna kommer de här i punktform. Om Sverige ska flytta fram positionerna behöver vi: 

  • Tydligare och mer långsiktiga spelregler från kommuner och myndigheter.
  • Neutrala arenor som kan driva delningsekonomi och bygga förtroende mellan aktörer.
  • Fokus på att förstå och ta hänsyn till människan och vanans makt i förändringsarbetet. 

Vill du veta mer detaljer om våra studiebesök, kontakta Isabella Sahlbom, se nedan.

Byggnader, vatten och båt i centrala Amsterdam

Ett av de starkaste intryck jag tar med mig från resan är hur de i området De Wallen i Amsterdam, jämförbart med Gamla Stan i Stockholm, ska de förbjuda all lastbilstrafik redan 2028 då vägar och broar inte klarar av tyngden. För att hitta lösningar på transporter så experimenterar aktörerna i området med Amsterdam stad, t. ex. en pråm som åker längs kanalerna och hämtar avfall. Det ska bli väldigt intressant att se hur lösningarna ser ut!

Karin de Jong, Dagab

Sopbåt i Amsterdam

Avfallspråm i Amsterdam

Kvinna som ler på bild

Isabella Sahlbom

Innovations- och forskningsledare
isabella.sahlbom@lindholmen.se
+46(0)70 841 68 52
Karin Ekberg

Karin Ekberg

kommunikationsansvarig
karin.ekberg@lindholmen.se
070-814 75 16