Urban Mobility är ett temaområde inom CLOSER. Fokus för Urban Mobility ligger på godstransporter inom urban mobilitet – men med tydlig koppling till persontransporter och systemperspektivet.
– Vårt arbete handlar om att i ett brett samarbete mellan näringslivet, akademin och offentliga aktörer utveckla hållbara godstransporter och citylogistik så att vi förbättrar levnadsvillkoren i våra städer, säger Lina Olsson, som ansvarar för temaområdet Urban Mobility på CLOSER.
Här är en beskrivning av vad Urban Mobility är och innehåller:
Vad är målet?
Att verka för säkra, framkomliga och gröna städer.
Hur arbetar Urban Mobility?
Genom att möta aktuella trender och utmaningar på det här sättet:
Vilka är aktörerna?
Även Trafikverket och Vinnova medverkar i arbetet.
På vilket sätt har Urban Mobility utvecklats?
Verksamheten startade 2012 med projekten SendSmart och Go:smart som utvecklade lösningar för transport av gods- och bygglogistik respektive persontransport i städer.
2014 etablerades Urban Mobility som ett nationellt forum när färdplanen för citylogistik togs fram på uppdrag av Forum för transportinnovation.
Utgångspunkten var: det är nödvändigt med nationell samverkan för att effektivisera transporter till och inom våra städer.
CLOSERs round table inom Urban Mobility – vad är det?
Det är ett välbesökt forum för diskussioner runt våra partners utmaningar och behov, förtroendefulla samtal och idégenerering. Fokus ligger på godstransporter inom urban mobilitet – men med tydlig koppling till persontransporter och systemperspektiv.
Pernilla Sustovic från Volvo Technology är ordförande i Urban Mobility round table. Hon sammanfattar Urban Mobilitys arbete så här:
- Vi ser ett stort behov av smartare och grönare transporter i städerna i takt med urbaniseringen och ökat antal transporter. I slutändan handlar detta om att bidra till ökad livskvalitet och en hållbar värld. I Urban mobilitetsteamet har vi representanter från de största aktörerna i Sveriges logistikkedja och gemensamt verkar vi för en hållbar framtid, berättar Pernilla.
Robin Billsjö, godsstrateg på trafikkontoret i Stockholms stad, sitter också i CLOSERs styrelse. Han tillägger:
- För Stockholms stad utgör Urban mobility en viktig plattform för att möta andra aktörer, förstå deras perspektiv och i förlängningen hitta samsyn i godsrelaterade utmaningar. CLOSER finns där som en facilitator och håller samtidigt koll på utlysningar för projekt som svarar mot utmaningarna. På så sätt blir tröskeln lägre för oss som stad, säger Robin.
Hur är Urban Mobility organiserat?
Verksamheten fokuserar i nuläget framförallt på fyra huvuddelar:
Och hur ser verksamheten ut i de fyra huvuddelarna?
DenCity-projektet handlar om hur hållbara godstransporter kan bidra till stadsutveckling.
Det handlar om innovativa lösningar för hållbar gods- och transportmobilitet i täta stadsdelar, med höga krav på attraktivitet, tillgänglighet och hållbarhet.
DenCity startade 2015 och en andra fas av projektet avslutades i augusti 2018. Steg tre har nyligen inletts och ska avslutas 2020. Det rymmer fem kompletterande koncept: mobilitet som en del av hyran, transport och leveranstjänster, stadsdelsnära samlastning, elektrifierade gods- och avfallstransporter samt gods- och avfallstransporter på urbana vattenvägar
DenCity knyter an till Agenda 2030, för förändring mot ett hållbart samhälle.
EU-projektet MIMIC har fokus på smarta lösningar av bygglogistikproblem i våra allt mer förtätade städer. En stor del av de transporter som genomförs i städer utförs av bygg- och anläggningsfordon. Den rådande urbaniseringstrenden tvingar fram smartare, mer effektiva och hållbara transportlösningar. MIMIC kommer att ta fram koncept och verktyg för att integrera bygglogistik tidigt på agendan i stadsutvecklingsprojekt.
MIMIC är en fortsättning på CIVIC-projektet som avslutades under 2018 och handlade om att öka transporteffektiviteten och minimera störningar från bygglogistik i utbyggnad av nya bostadsområden och infrastruktur.
Geofencing-projektet är en del i arbetet med att utveckla trygga och smarta städer. Geofencing är en teknik som exempelvis möjliggör för buller- och emissionsfria zoner i städer och att fordon automatiskt håller rätt hastighet.
I maj 2017, en dryg månad efter det fasansfulla terrordådet på Drottninggatan i Stockholm, enades flera aktörer inom fordonsbranschen samt Stockholms stad och Göteborgs stad att kraftsamla kring hur digitaliseringens möjligheter kan tillvaratas för att öka säkerheten. Överenskommelsen formaliserades sedan som ett regeringsuppdrag till Trafikverket (gärna länk till pressrelease om slutleverans från regeringsuppdraget som publiceras 6/12 kl 11.15)
Projektet Kringfartslogistik handlar om bättre infrastrukturutnyttjande genom att effektivisera godstransporter på in- och kringfartsleder i städer med trängselproblematik. Förseningar i högtrafik skapar ökade kostnader och större utsläpp. Projektet handlar om att prioritera nyttotrafiken och på det sättet skapa både samhällsekonomiska och affärsmässiga vinster.
EU-projektet Nordic Way 2 bidrar till att utveckla och harmonisera moln-till-moln-kommunikation som ska ge ett effektivare och säkrare transportsystem. I Europa pågår breda ansträngningar för att digitalisera vägtrafiken: trafiksignaler, motorvägssystem och kollektivtrafik kopplas upp. Nordic Way 2 ska förbereda för implementering av C-ITS-tjänster (Cooperative Intelligent Transport Systems) genom att utveckla en digital infrastruktur.