Ökad samverkan mellan gods- och kollektivtrafik kan leda till ett mer effektivt transportsystem

Kollektivtrafik och godstransporter spelar båda en avgörande roll i uppehållandet och utvecklingen av regioner och städer genom att bidra till samhällsutvecklingen då framkomlighet för kollektivtrafik och gods är väsentlig för människors rörlighet och tillgång till varor och tjänster. Denna dag ämnade samla kompetensen från de båda grupperna för att identifiera gemensamma vägar framåt för ökad hållbar mobilitet i urbana miljöer.  

- Det är inte så vanligt att gods och kollektivtrafik samverkar för ökad framkomlighet, utan vanligtvis förs utvecklingsprojekt på varsitt håll, vilket är helt naturligt då det är olika aktörer, olika flöden, olika organisationsstrukturer, men båda är i stort behov av ökad framkomlighet. Förhoppningen med denna dag var därför att hitta gemensamma nämnare mellan dessa grupperingar där samverkan skulle bidra till win-win-situationer, säger Hannes Lindkvist, projektledare på CLOSER. 

Workshopen, som samarrangerades av CLOSER och det nationella kunskapscentrumet för kollektivtrafik, K2, börjades med en rad presentationer om både avslutade och pågående projekt som ser till ökad framkomlighet för godstrafik respektive kollektivtrafik. Mycket handlade om tekniska lösningar som skulle kunna bidra till ökat utnyttjande av befintlig infrastruktur, t.ex. genom dynamisk prioritet för buss i projektet PRiOritering aV bussar genom DYnamiska Körfält (ProvDyk) och för godstransporter i projektet Kringfartslogistik  och  Godstransporter i kollektivtrafikkörfält. Vidare presenterade John Hultén från K2 resultat från projektet Incitament för framkomlighetsåtgärder om hur kommuner tar beslut om framkomlighetsåtgärder för buss där business case och samhällsekonomiska vinster är väsentliga bitar för att få igenom viktiga beslut. 

Under eftermiddagen genomfördes två workshopar där det ena fokuserade på hur kollektiv- och godstrafik kan samsas om befintlig infrastrukturkapacitet och det andra fokuserade på om det är möjligt att samsas om befintlig fordonskapacitet. 

- Det blev väldigt intressanta diskussioner, detta är två grupper som vanligtvis ser till framkomlighet för antingen gods eller personer. Jag tycker att ju längre diskussionerna gick, desto mer uppdagades möjligheter med att dessa grupper samverkar där ökad framkomlighet inte bara skapas för enskilda trafikgrupper, utan framkomlighet skapas för ”samhällsnyttiga transporter”, ett begrepp som kan inkludera både kollektivtrafik och gods, fortsätter Hannes Lindkvist. 

Bland annat diskuterades de möjligheter som uppstår när fler fordon, och även gods och personer, är uppkopplade då det blir möjligt att styra trafiken på ett annat sätt än vad som är möjligt idag. Med samverkan mellan gods och kollektivtrafik vore det även möjligt att få till sträckor med prioriteringskörfält för både gods och buss där det idag inte anses finnas tillräckligt flöde för prioriteringskörfält för enbart buss. 

Samtidigt finns det många utmaningar som måste adresseras innan ett optimalt system kan vara på plats, t.ex. frågor kring huvudmannaskap för infrastrukturer som möjliggör ett effektivt trafiksystem, trafikledning, efterlevnadskontroll, regelverk, bristande kunskap om nuvarande flöden samt att det idag skiljer sig stort i hur gods och kollektivtrafik är uppbyggt kring beslutsfattande och planeringssystem. 

Att samla aktörerna är ett första steg i att finna synergier och få ökad förståelse för de respektive intressenternas behovsbild och de utmaningar som behöver överkommas för ökad hållbar mobilitet för både gods och personer. 

För mer information kontakta Hannes Lindkvist, 
hannes.lindkvist@lindholmen.se,
tel: 0730 288 285