Hoppa till huvudinnehåll

Lågt hängande frukter redo för implementering

torsdag, september 7, 2017

Under åren 2012-2015 var CLOSER och Trafikverket engagerade i två stora Europeiska projekt kring Gröna Transportkorridorer, GreCOR och SWIFTLY Green. Båda projekten har levererats med gott omdöme inom programmen Interreg och TEN-T där de avslutades under 2015. På uppdrag av Trafikverket har CLOSER, tillsammans med Örebro Universitet och NTM, genom arbetet med projektet GET Greener levererat en rapport som redovisar möjligheter att ta vara på och utveckla de resultat som tagits fram inom projekten SWIFTLY Green och GreCOR.

Målet för GET Greener har varit att underlätta omställningen av transportsystemet för att nå klimatmålen och gå mot fossilfrihet. Detta uppnås bland annat genom analyser och tester av olika lösningar och åtgärdspaket som kan bidra till kraftigt minskad miljöbelastning på den svenska delen av Scandinavian-Mediterranean-corridor.

– Det finns intressanta resultat i rapporten. Vi hoppas att de kan bidra till att utveckla Sveriges transportsystem och ge en värdefull grund för den kommande planeringen hos Trafikverket och skapa en mer klimatneutral infrastruktur, säger Annelie Nylander, Trafikverket.

– Vi upptäckte tidigt i projektet att vi behövde fokusera våra tankar kring några specifika case, och inte bara räkna på generella åtgärder med störst potential, berättar Nicklas Blidberg, projektledare på CLOSER som varit koordinator i projektet. 

Därför blev det tre relevanta case inom Scandinavian-Mediterranean-korridoren som projektet fokuserade kring; ett vägcase, ett järnvägscase och ett tunnelbygge. Utifrån detta identifierades ett antal åtgärder som extra relevanta och “lågt hängande frukter”, det vill säga åtgärder som är relativt lätta att implementera. På dessa åtgärder gjordes miljökalkyler där projektet tittade på vilken effekt det skulle ge om den specifika åtgärden implementerades. Kalkylerna visar även vad effekten skulle bli om det skulle skalas upp och implementeras på hela korridoren. 

– Ett exempel vi tittade på är att man genom att kombinera åtgärder som HCT-fordon på väg (32-34 meter långa och 74 ton tunga fordon), som drivs av HVO utan palmolja, med 730 meter långa tåg på sträckan Malmö-Hallsberg kan uppnå signifikanta reduktioner i CO2-utsläpp. Det är alltså kombinationen som är intressant och som ger effekt, säger Frans Prenkert, professor på Handelshögskolan vid Örebro universitet som har varit projektledare för uppdraget.

– Vår scenarioanalys visar att man enbart genom att kombinera olika åtgärder kan nå utsläppsmålen för transportsektorn 2030. Men, för att kombinationer likt den som nämndes ovan ska kunna användas i framtiden krävs till exempel att regelverket kring HCT-transporter förändras, att HVO utan palmolja finns att tillgå i tillräcklig mängd och att olika logistikaktörer i systemet samarbetar kring sådana lösningar för att få dem att fungera med bibehållen servicekvalitet åt slutkunden. Ingen av dessa förutsättningar är på plats idag, även om vissa delar är på väg, fortsätter Frans.

Ett annat exempel är företaget ScandFibre Logistics, som transporterar material för skogsindustrin. Där har projektgruppen tillsammans med representanter för företaget diskuterat olika utmaningar och problem som ScandFibre Logistics upplever, och utifrån detta tagit fram åtgärdspaket från verktygslådan som på olika sätt optimerar transporterna för företaget.

– Det är inte lätt för enskilda företag att sätta sig in i alla 120 åtgärder och ta reda på vilka som är relevanta för just dem men det finns ett tydligt behov av att ha en “åtgärdsbank” där man kan söka efter olika alternativ. Vi har fått mycket positiv feedback och det känns verkligen som att vi genom projektet har fått fram många bra resultat, nu måste vi bara ta det vidare på olika sätt, säger Frans Prenkert.

Tänkbara sätt att gå vidare skulle, enligt Nicklas, kunna vara att arbeta mer med verktygslådan och åtgärderna eller att titta på andra transportområden, som exempelvis sjöfart, och hitta lågt hängande frukter även där. En annan förhoppning är att verktygslådan ska ingå i tidiga stadier av byggprocesser, att man redan i början av projektet går igenom “state-of-the-art-teknik” och har med tankar kring hur miljömässig hållbarhet ska kunna uppnås till större grad. 

Läs projektrapporten här

Projektet finansierades genom Forsknings och innovationsportföljen från Trafikverket.

Projektdeltagare:
Örebro universitet, CLOSER, Network for Transport Measures (NTM) och Trafikverket.