Ett projekt som ska stärka det svenska godstransportsystemet

Projektidén uppstod i början av pandemin när godstransportsystemet påverkades och leveranser till bland annat sjukvård försenades. 

-Innan pandemin jobbade många aktörer inom godstransportsystemet för att uppnå ett mer hållbart system, men pandemin gjorde det klart att vi även måste ha ett resilient godstransportsystem som klarar av att möta den här sortens plötsliga kriser och förändringar, säger Anna Pernestål, ITRL som var med och initierade projektet.

En utmaning med att ställa om till ett godstransportsystem som är både hållbart och resilient är att ingen organisation kan göra det på egen hand. Därför initierades projektet där flera aktörer kan träffas och dela med sig av sina erfarenheter och kompetenser för att tillsammans förstå hur hela godstransportsystemet fungerar och hur en organisations beslut påverkar hela kedjan.  

Målet med förstudien är att under en rad workshops och intervjuer ringa in problemet och skapa förståelse hur aktörer tillsammans kan hitta lösningar för det framtida transportsystemet. Det långsiktiga målet med projektet är att använda en systemansats och bygga en modell som beskriver transport- och logistiksystemet och dess dynamik. Med hjälp av modellen kan man sedan testa och utvärdera policies och affärsstrategier i syfte att stärka transportsystemet. Målet är även att demonstrera dessa i reella miljöer. 

 I början av januari hölls den första workshopen under två förmiddagar där projektpartners medverkade för att påbörja processen med att formulera och precisera de frågeställningar som den slutgiltiga projektansökan kan baseras på.

-Vi lyckats samla ett starkt konsortium som med stöd från Stockholms Resilience Centre och Albaeco verklgien försöker förstå vad hållbarhet, resiliens och transformation kan innebära för transportsektorn och hur den kris som samhället genomgår nu också kan vara ett avstamp för viktiga framtida förändringar, förklarar Clara Wallin på CLOSER som projektleder förstudien tillsammans med ITRL.

Arbetet utförts med stöd från Vinnovas program Fordonsstrategisk Forskning och Innovation, FFI.

Läs mer om projektet här