Hoppa till huvudinnehåll

Cirkulära matförsörjningskedjor – är det möjligt?

fredag, oktober 15, 2021

Att samhället måste bli mer hållbart står klart och pusselbitarna som behövs för att möta globala hållbarhetsmål är många. En viktig del i detta pussel är vår matkonsumtion och till den kopplad logistik. Under Transporteffektivitetsdagen (TREFF) fick åhörarna en inblick i hur cirkulära matförsörjningskedjor kan fungera – och hur de kan locka fram nya samarbeten, flöden och dialoger.

Vegetables in crate

Ordet cirkulär ekonomi används allt oftare men vad som ingår i det och hur det är applicerbart inom olika sektorer är inte alltid helt tydligt. Enligt Arni Halldorsson, professor för Service Management vid Chalmers Tekniska Högskola, kan cirkuläritet vara ett sätt att bena ut vad hållbarhet är. Kopplat till mat så handlar det då till exempel inte längre bara om logistiken som ska vara hållbar utan om hur maten och materialet runt den kan bli mer hållbar.

Gällande olika produkters hållbarhet så är livslängden ofta avgörande; hur länge kan de ligga innan de måste kasseras eller bli till exempelvis biogas? Arni Halldorsson utvecklar:

– Avfallstrappan visar att produkter vi använder ska användas så länge som möjligt. Problemet med mat är att den faller snabbt nerför trappan, den blir ju dålig. Att arbeta mer cirkulärt med mat innebär bland annat att försöka sakta ner farten på hur snabbt maten faller.

Rent konkret kan det handla om att anpassa erbjudanden i butik efter varornas livslängd så att produkter med kort hållbarhet säljs fortare, eller att re-distribuera mat som inte gått åt och på så vis öka tillgången på den mat vi har istället för att matsvinnet växer. Vi återkommer om det lite längre ner.

Kristina Liljestrand på Gordon Delivery breddar vyn och lyfter skillnaderna mellan hållbar och cirkulär logistik, som är en viktig aspekt för mat och matsvinn:

– En väldigt enkel skillnad är fokuset: hållbar logistik siktar på så effektiva transporter med så låg klimatpåverkan som möjligt, men det saknas fokus på vilka produkter som transporteras. De blir dock viktiga i den cirkulära logistiken, säger Kristina Liljestrand som bland annat lyfter skillnaden mellan effektiva förpackningar och sådan som kan användas många gånger och fortsätter:

– Men det viktigaste är att vi måste hitta nya lösningar för bland annat mat som riskerar att kastas. En förbättring kan vara att logistiker börjar jobba mer med småskaliga, lokala producenter. En annan kan vara att se över hur vi kan ta hand om och frakta restströmmar från produktion och förädling.

Butikerna och matsvinnet


Charlotta Szczepanowski arbetar som hållbarhetschef för Coop och inom deras hållbarhetsarbete har de fått fram viktiga data för att förstå vad som behövs för att minska matsvinnet. Hon poängterar att 75 procent av de 97 kilo mat som slängs per person och år slängs i hemmet. Coops mål är att svinnet i butikerna ska vara mindre än en procent av omsättningen 2025, samtidigt som de vill hjälpa kunderna att minska sitt matsvinn. Bland annat så arbetar de med system som automatiskt föreslår ordrar till butikerna, baserat på prognoser och rapporter från butikerna, för att rätt mängd mat ska finnas i hyllorna. Dessutom så skänker de i Stockholm felbeställd mat och mat som håller på att gå ut till Matmissionen

Utöver dessa och andra initiativ på central nivå kan även de enskilda butikerna justera ordrar och ta initiativ för ökad hållbarhet. En av de butiker som kommit längst med det är Coop i Visby. Några av de förändringar de gjort är att  till ett rabatterat pris sälja frukt och grönt som börjar bli dåligt till studenter, införa ett system som håller koll på när charken börjar bli dålig och sälja den på ett liknande vis, endast köpa in lokalproducerat kött och grönsaker och ta in hjälp för att inspirera kunderna att hushålla med sin mat och lära sig använda rester och mat som håller på att bli dålig. Det som till slut blir svinn i butiken tillverkar de gödningsjord av. 

Flera av initiativen är väldigt uppskattade av både producenter och kunder och utan de sistnämnda blir det svårt att få till en ekonomiskt hållbar förändring. Butikschefen Markus Wahlgren har genom sitt ihärdiga arbete fått diskutera några av butikens vägval med kritiska kunder, varav flera mest sett fördelar över lite tid, och enligt Markus måste butikerna våga sticka ut i hållbarhetsfrågorna för att hjälpa både klimat och kunder längre fram.

– Man ska våga sticka ut och göra det som känns rätt, säger butikschef Markus Wahlgren som använt White Guide Green som ett dokument för att bli mer hållbara och understryker hur kunderna och deras kontakter allt eftersom blivit mer entusiastiska och själva kommit med förslag på hållbara lösningar.

Nya logistikkedjor


Och det finns redan idag bra exempel på där aktörer arbetar för att hitta nya logistikkedjor för att ta till vara på sådant som tidigare fått bli biogas, blivit till foder eller helt enkelt hamnat i sopkorgen.

Ett bra exempel är Vinnova-finansierade projektet RESVINN som arbetar med re-distributionssystem för överskottsmat i Sverige – från butiker och grossister till restauranger och skolor. I projektet har de tittat på olika transportmedels klimatpåverkan, vilken negativ inverkan matsvinnet har på miljön och vilken positiv skillnad det gör att ta tillvara på matsvinnet. Miljövinsten är tydlig och de deltagande parterna har hittat nycklar för att skapa nya värdekedjor.

Ett företag som arbetar aktivt för att fånga upp mat som riskerar att inte nå restauranger eller konsumenter är Nordish Market, en digital restaurang som levererar mat via lastcyklar och elbilar och deras Philip Axelsson är säker på att det inte bara är producenter och logistiker som kan göra matbranschen mer hållbar.

– Vi behöver skapa insikter hos konsumenterna om vad hållbar mat är. Det innebär att köpa närodlat, att man inte kan köpa allt hela tiden och att minska svinnet. Sedan, i vårt led, är det väldigt korta datum för matsvinn – det måste användas och förädlas ganska så fort, säger Axelsson.

För Nordish Market har deras cirkulära tänk inneburit en tät dialog mellan dem, bönder, grossister och mataffärer. När de levererar mat till kunder har de sedan tidigare kollat vad som finns över, blivit skadat eller håller på att gå ut i matbutikerna och hos grossisterna. Sedan ”skördar” de det som riskerar att slängas under sina rundor. Och via bönder som agerar i närområdet kan de komma över partier som är på väg att till exempel bli foder eller biogas. I båda fallen får de ett bättre inköpspris medan motparten får mer betalt än vad de fått i annat fall.

På så vis har de skapat nya leveranskedjor och ökat cirkuläriteten.

Två andra exempel är hur bland andra GLC genom RESVINN gjort en liknande lösning för att överbliven mat ska nå restauranger och skolor samt hur Coop i Visby arbetar för att bara ta in lokalt kött, vilket skapar andra leveranser.

Lokalt, personligt och digitalt


För att få rull på den cirkulära matförsörjningen är det många komponenter som måste utvecklas. Digitala lösningar för att få koll på flöden ska förändras och nya värdekedjor ska hittas och byggas. Den tekniska utvecklingen hjälper oss en bra bit på vägen men en sak som flera av deltagarna i paneldiskussionen under TREFF återkommer till är det personliga samtalet:

– Ett viktigt steg är att förstå vikten av mänskliga relationer, med en bonde, en ansvarig på en matbutik eller en grossist. Det gör att vi kan skapa ett förtroende oss emellan som får vårt snabba samarbete att funka. Det kräver att vi litar på varandra. När vi och andra ska skala upp detta längre fram ska man jobba med tekniska lösningar men också komma ihåg lagret med mänskliga relationer, säger Philip Axelsson.

Logistiksektorn blir allt mer hållbar och när nu de cirkulära flödena är på uppgång kan klimatavtrycket inom matsektorn minska än snabbare och stora förändringar står för vår dörr.

– Vi har växt upp i ett system där vi älskar stabilitet och flöden går åt ett håll och den logiken håller vi på att bryta med, avslutar Arni Halldorsson.

 

Ta del av dagen i efterhand.