Logistiksektorn står inför en potentiell flaskhals. Med den snabba elektrifieringen av transportflottorna, där elektriska lastbilar blir allt vanligare, växer behovet av el på logistikterminaler – en efterfrågan som det svenska elnätet har svårt att möta. Men det finns lösningar. Innovations- och forskningsprojektet, LEELA, visar att effektutmaningen kan lösas lokalt på terminalen genom att bygga ut lokala energisystem – med solpaneler och batterilagring – samt att använda tillgängliga resurser mer effektivt. Resultaten öppnar dörren för en snabbare och mer hållbar elektrifiering av sektorn, utan att sitta fast i nätbolagens ledtider.
Med en snabbt växande elektrifiering av samhället, och särskilt transportsektorn, står logistikbranschen inför en utmaning: tillgången till tillräcklig elektrisk effekt till alla laddpunkter. Det här kan snabbt bli en flaskhals när flera elektrifierade lastbilar ska laddas på terminaler och depåer. Det kan även vara ett problem om några få lastbilar med väldigt höga laddeffekter ska ladda samtidigt.
Traditionellt har logistikterminaler inte behövt planera för hög effektförsörjning. När nu ellastbilar blir allt vanligare, riskerar den nödvändiga infrastrukturen att bli en flaskhals. Utbyggnad och förstärkning av elnätet för att möta denna efterfrågan är både tidskrävande och kostsamt.
För att möta denna utmaning föddes projektet Lokala energisystem för elektrifierade logistikapplikationer (LEELA). Genom att utveckla lokala energisystem med solpaneler, batterilagring och eventuellt vätgasproduktion undersöktes hur terminaler och depåer kan få tillgång till den energi som krävs för att ladda lastbilar utan att vara beroende av en dyr och långsam förstärkning av elnätet.
Efter två års forskning och utveckling, ledd av CLOSER och med deltagande från Alltransport, Dagab, Göteborgs Lastbilscentral (GLC), Jula Logistics och Svenska Retursystem, har projektet levererat viktiga resultat:
– Nätanslutningen är begränsningen, men också bästa alternativet att tillföra stora mängder med billig energi till terminaler. Utmaningen är att använda nätanslutningen så effektivt som möjligt, där kan till exempel ett batteri göra stor nytta. Den kan både kapa effekttoppar och skapa nya intäktsströmmar genom att erbjuda olika tjänster till elnätet,
säger Janis Danebergs innovationsledare, CLOSER.
Centrala insikter från studien och projektet:
*Kostnaden för att använda vätgas är dock betydligt högre på grund av kostnader knutna till en vätgastanksstation och/eller till transporter av vätgas.
I rapporten hittar du mer information om hur vi har arbetat i projektet, detaljer kring modellering av emergisystemet och inblick i olika utmaningar som projektets industripartners har stått inför.
Läs hela rapporten här: