Bättre konsekvensanalyser banar väg för utsläppsfri bygglogistik

Läs rapporten här

Bakgrund

Urbaniseringen fortsätter, vilket innebär att kommunerna måste fokusera på att förtäta städerna och därmed stimulerar bygg- och renoveringssektorn i storstadsområdena. Urbant byggande är av naturliga skäl mycket beroende av en fungerande bygglogistik på och utanför byggarbetsplatsen (transport till och från byggarbetsplatsen resp. anläggningsmaskiner, förvaring och montering av material samt material- och avfallsflöden), och denna bygglogistik är inte särskilt gynnsam för miljön. 

Vid transporter till och från byggarbetsplatsen handlar problemen om bl.a. luftföroreningar, utsläpp av växthusgaser, buller, trafikträngsel, olyckor etc. Inom EU handlar det om externa transportkostnader i storleksordningen 1 000 miljarder euro per år, vilket motsvarar omkring 7 % av EU28:s BNP (EC, 2018). Byggsektorn står för ca 20–35 % av den sammanlagda godstrafiken i storstadsområdena. Siffran varierar mellan olika städer och beroende på vilka beräkningsmetoder och variabler som används (Brusselaers et al., 2020). För att man ska kunna göra exakta beräkningar av de externa kostnaderna behövs dock korrekt data som gör det möjligt att ta hänsyn till viktiga beräkningsvariabler (bl.a. fordonstyp, vägtyp, trafiksituation, antal mottagare etc.) som ofta inte har beaktats i de bygglogistiska konsekvensanalyser som har gjorts hittills (Brusselaers et al., 2020).

Konsekvensanalys av bygglogistik

Rapporten är en del av MIMIC-projektets WP 2-steg (konsekvensanalys), som syftar till att utveckla ramverket för konsekvensanalyser inom bygglogistik. Rapporten innehåller bakgrundsinformation om konsekvensanalys av bygglogistik på och utanför byggarbetsplatsen. Två olika metoder har använts: beräkning av externa kostnader (External Cost Calculations, ECC) och livscykelanalys (Life Cycle Assessment, LCA). Rapporten beskriver varje metod i detalj med särskild fokus på omfattning, systemavgränsningar, bygglogistiska aktiviteter och datainsamling. Dessutom vidareutvecklas den första versionen av ramverket för konsekvensanalys inom bygglogistik. Ramverket för konsekvensanalys är tillräckligt flexibelt för att anpassas efter lokala begränsningar och samtidigt tillräckligt generiskt för att jämföra bygglogistiken i olika europeiska städer, och i slutändan hela världen.

– Idag vet vi inte exakt hur stor del av den urbana trafiken som utgörs av byggtransporter. Det har mycket stor betydelse för hur vi ser på den här branschen och dess miljöpåverkan. Genom att utveckla ramverket för konsekvensanalys vill vi rikta fokus mot transporterna inom den här sektorn med hjälp av tillförlitliga metoder och avancerade mätmetoder. Målet är att vi ska kunna föreslå mer hållbara och ekonomiskt gynnsamma lösningar för företag och lokala myndigheter, förklarar Nicolas Brusselaers, Vrije Universiteit Brussel. 

Utsläpp av växthusgaser, luftföroreningar, störningar, vibrationer och generering av avfall är några exempel på negativ påverkan från logistiska processer på byggarbetsplatserna. Bara aktiviteterna på själva byggarbetsplatsen beräknas stå för ca 5–10 % av städernas totala utsläpp av växthusgaser (DNV.GL. 2019). Städerna har dock stora möjligheter att minska sin negativa påverkan genom att ställa högre krav på bygglogistiken.

– Fossilfria eller utsläppsfria byggarbetsplatser i Norge är ett bra exempel. Där har man, genom en aktiv dialog mellan politiker och marknadsaktörer, övervunnit hinder och definierat ambitiösa miljökrav som gör det möjligt att tillämpa utsläppsfria bygglogistiska lösningar. För att dessa mål ska kunna uppnås måste bygglogistiken bli smartare, effektivare och mer hållbara både på och utanför byggarbetsplatserna. Kvantitativa konsekvensanalysmetoder fungerar bevisligen bra för att beräkna effekterna av nya och befintliga bygglogistiska lösningar/upplägg, säger Selamawit Mamo Fufa, Sintef. 

Ramverket kommer att bli en del av konceptet SMART Governance, som syftar till att hållbarhetsaspekter ska utvärderas och inkluderas redan under anbudsprocessen i byggsektorn, inom både näringsliv och offentlig sektor.