Hoppa till huvudinnehåll

Tyngre lastbilar snart verklighet i Sverige

måndag, juni 13, 2016

Thomas Asp är projektledare för HCT-programmet vid CLOSER som arbetar för införandet av längre och tyngre lastbilar i Sverige. En målsättning som snart, åtminstone delvis, ser ut att bli verklighet.

Vad är möjligheterna med  att tillåta tyngre och längre fordon, så kallad High Capacity Transports (HCT)?
Från början var det ett miljöprojekt. Vi måste minska CO2-utsläppen för den tunga trafiken och här såg man en lösning som kunde minska utsläppen med 20 %.  Dessutom skulle det innebära effektivitetsvinster för industrin, ett bättre utnyttjande av infrastrukturen och skapa konkurrensfördelar för Sverige.  Så det finns en stark uppslutning bakom idén, förklarar Thomas Asp.

Hur har CLOSER arbetat med HCT?
I slutet av 2011 så startade Trafikverket ett forskningsprogram kring frågan och CLOSER fick en samordnande roll för programmet. Programmet innehåller 11 arbetspaket och Closer har utöver den samordnande rollen också ansvaret för arbetspaketet ”Internationellt samarbete”. Målet har sedan dess varit att vi ska få HCT-fordon på det svenska vägnätet. Det ser ut att bli verklighet nu. Vi väntar på ett första steg där infrastrukturminister Anna Johansson kommer att tillåta tyngre fordon till att börja med. På tolv års sikt ska vi ha öppnat upp en tredje del av vägnätet för HCT-fordon. Men det är en lång process, vissa broar bär inte fordonen i dagsläget och måste förstärkas. CLOSERs roll, att regelbundet samla aktörer från olika branscher och myndigheter och hålla samman arbetet, har varit avgörande för att komma framåt i frågan och det har krävts ett brett och förtroendefullt samarbete.

Vilka frågor behövde lösas innan införande av HCT-fordon?
Det gäller att bestämma vilka typer av fordon som ska användas, säkerhetsställa att de är trafiksäkra och hur regelverket ska se ut. En förutsättning är också att det finns ett kontrollsystem så att man kan följa var fordonen kör eftersom de endast kommer vara tillåtna på vissa delar av vägnätet. 

Vad finns det för risker med HCT-fordon?
Genom att ersätta vanliga lastbilar med HCT-fordon minskar man CO2-utsläppen men det finns en risk att man ersätter transporter som annars kulle ha gått med tåg eller sjöfart. Därför har vi gjort en systemanalys för att titta på hur man kan undvika den typen av utveckling. Tittar man på trafiksäkerheten så ökar den eftersom man får färre fordon och varje fordon i princip har likvärdig trafiksäkerhet dessutom ersätts gamla lastbilar med nya.

Vilka tester har gjorts hittills?
Väldigt många olika. Eftersom fordonen kommer vara 34 meter långa istället för 25,5 meter så har både Volvo och Scania gjort mycket fysiska tester på provbanor. Det är även en hel del trafiksäkerhetstester. Testerna görs för att få fram vilka krav man ska ställa på fordonen så att de till exempel inte välter och kan tas sig runt i rondeller.

Vad har HCT-programmet lett till?
Vi väntar på beslut från regeringen för att tillåta tyngre fordon men av samma längd. Anna Johansson har lovat att ett sådant beslut ska komma under året. Sedan tar det cirka ett år för myndigheter att slutföra beslutet. Det skulle innebära att de första fordonen börjar rulla under 2017, vilket är väl i linje med de mål vi hade från början. Men de stora samhällsekonomiska vinsterna finns främst i om man skulle tillåta även längre fordon.