Hoppa till huvudinnehåll
conference lunch move company map contacts lindholmen lindholmen 2 travel info

logo

En metod som kan förändra bygglogistikens framtid

Logistiken kring byggarbetsplatser utgör största delen av godstransporterna på svenska vägar idag. Det kan dock förändras om entreprenörerna lyckas optimera logistikkedjan i ett tidigt skede eller till och med innan anläggningsarbetet påbörjas.

Anna Fredriksson vid Linköpings universitet och Pamela Nolz vid Austrian Institute of Technology har undersökt hur bygglogistiken kan optimeras med hjälp av optimeringsverktyg som har tagits fram av Pamela Nolz och hennes kollegor. Som exempel använder de projektet Ostlänken. 

Allting utgår från exproprieringsreglerna. Enligt de svenska exproprieringsbestämmelserna är det inte tillåtet att använda mer mark än vad som är motiverat för byggnation av infrastruktur. Trafikverket tittar på markinlösen mycket tidigt i processen, men frågan är hur de kan veta hur mycket mark de kommer att behöva under byggprocessen. Det hänger nära ihop med hur mycket material, t.ex. lera, grus och sten, som behöver lagras under en byggprocess, förklarar Anna Fredriksson. 

Utifrån våra olika bakgrunder och kunskaper har Anna och jag därför undersökt hur byggentreprenören skulle kunna sköta logistiken på ett bättre sätt, säger Pamela Nolz. 

Den första fråga som måste ställas är var dessa enorma massor ska placeras samt hur och när under projektet de bör transporteras, fortsätter Anna Fredriksson. 

Idag planerar byggentreprenörerna logistiken, men i de flesta fall tittar de inte på förhållandet mellan massavolymer, hur mycket mark de behöver, markens läge och hur många transporter som kommer att krävas.

Jag vill lyfta fram hur viktigt det är att byggentreprenörerna förstår sambanden mellan olika beslut som de fattar under byggprojektets gång, säger Pamela Nolz. 

Optimeringsmetoden

Vi på Austrian Institute of Technology har skapat ett beslutsstöd som byggentreprenörerna kan använda. Med denna metod vill vi visa dem att varje enskilt beslut påverkar ett annat beslut och därmed en annan del av logistikkedjan. Genom den här modellen vill vi erbjuda dem en annan lösning och visualisera beslutets konsekvenser och hur det påverkar efterföljande steg och/eller beslut. Det är ingen engångsmodell, utan en modell som kan användas på många olika sätt och matas med alla typer av data. Du kan ändra parametrarna precis som du vill. Den kan användas som planeringsverktyg, men också som hjälpmedel för att testa och visa hur ett beslut kan påverka ett annat längre fram i logistikprocessen, fortsätter Pamela Nolz. 

Ostlänken

Pamela beskriver hur Anna och hon sedan lade in data från en sträcka av Ostlänken (nära Norrköping) i verktyget för att se hur bygglogistiken i detta projekt kunde förbättras. 

Vi började med att lägga in data som fanns sedan tidigare i verktyget, vilket var mycket värdefullt. Vi ställde följande frågor: Hur görs det idag? Hur stora sten- och jordmassor grävs ut idag? Vilken typ av fordon används? Vart transporteras materialet?

Tillsammans tittade vi sedan på olika platser längs den aktuella sträckan som skulle kunna användas som upplagsplatser, men också på vilka fordon som bör användas för att transporterna ska bli så effektiva som möjligt. Vi undersökte olika scenarier med olika fordon och upplagsplatser som skulle kunna vara intressanta för byggentreprenörernas beslutsfattare.

Vi analyserade också hela processen med allt från utgrävning till huruvida massorna måste lagras omedelbart eller flyttas till den slutgiltiga platsen, t.ex. ett upplag på annan plats. I projektet Ostlänken kostar det lika mycket att använda ett stycke mark en dag som 300 dagar, så vi undersökte hur man kan undvika belastningstoppar. En sak vi kom fram till var att man inte bör påbörja utgrävning på flera platser samtidigt eftersom man då får stora mängder material som måste transporteras samtidigt. Om man påbörjar utgrävning på en plats tidigare än på en annan plats kan man dels använda den andra platsen som upplag först; dels kan man använda samma fordon men vid olika tillfällen, säger Pamela Nolz. 

Med den här optimeringsmetoden kan byggentreprenörerna på ett mycket sofistikerat sätt förändra hur olika tider, platser och fordon påverkar deras arbete i positiv riktning.

Vårt mål är alltid att minimera förvarings- och transportkostnaderna. I slutändan är det här också den mest hållbara lösningen vilket gynnar alla – både klimatet och byggherrens plånbok, avslutar Anna Fredriksson.